OBS! TÄVLINGEN AVSLUTAD!
Nu kan du tävla om de nya chokladbollarna Daim Inside från Delicato. Söta,”chokladiga” bollar med daimcrisp i fyllningen – helt enkelt allt du önskar av en chokladboll och lite till…
Det enda du behöver göra är att berätta om ditt bästa (eller värsta) chokladbollsminne i kommentarsfältet nedan, så har du chansen att få hem ett paket med dessa goda små bakverk!
Tävlingen pågår till den 13 november och tre personer vinner 25 chokladbollar var!
Och här kan du läsa om ett av mina bästa chokladbollsminnen…
Pingback: Tävla om ljuvligt goda chokladbollar! | Matmammans Blogg
Det här blir en blandning av det bästa och värsta. När jag var yngre gjorde småsyskonen och jag alltid chokladbollar så fort vi fick chansen (- läs när mamma&pappa inte var hemma) En gång gjorde jag en hel sats själv och rullade till en bamseboll. Lyckan att få smaska i sig den var total! Magsmärtorna och illamåendet efteråt var inte lika roligt……!
Anna zizzy@spray.se
Min värsta chokladminne har med en kladdkaka att göra. Jag va 12 år och min passion för matlagning och BAKNING hade precis börjat. Jag va otrolig sugen på choklad just då och hitta en recept moster gav mig på kladdkaka. Jag visste det va en chokladig god kaka. Det var första gången jag bakade något själv! I alla fall gjorde jag allt som skulle göras och lät de va i ugnen. Efter 20 min stoppa jag in en gaffel och såg att det va kladdig (VILKET ÄR SJÄLVKLART NU men inte då) hmmm tänkte jag och lät det va 1 timme…2 timmar….3 timmar till slut ringde jag min faster hur länge kakan skulle vara i ugnen. ”Den har varit där i 3 timmar och det fastnar fortfarande inte?” Hon skratta inte först utan trodde jag skojade med henne lite, innan hon sedan förklarade att de ska vara kladdig….JAG SKÄMDES JÄTTE MYCKET. och snäll som hon va skratta hon lite smått bara. Jag tog ut kakan och det lilla mjuka i mitten av kakan åt jag och syster upp…Resten av kakan va STENHÅRD! uffff haha borde ha tänkt lite på namnet..kladd-kaka
Efter vår överlevnadsvecka i lumpen med MINIMALT med mat var man så fruktansvärt hungrig när man kom tillbaka till logementet. Och väl där hade våra befäl överraskat oss med semlor. Och just semlor är något jag avskyr pga mandelmassan. Jag trodde min värld skulle gå under. Men då visade det sig att alla som var laktorintoleranta fick chokladbollar istället och jag fick ”hoppa på det tåget”. Chokladbollar har aldrig varit så goda!
Mitt värsta chokladbollsminne var när jag var och fikade på ett urmysigt Café på min semester för ett antal år sedan, de hade lagt upp ljuvligt gigantiska chokladbollar med kokos på ett fat vid kassan, jag bestämde mig omgående för att det var sådana jag skulle ha. (Jag är nämligen barnsligt förtjust i chokladbollar) Men vid första tuggan så blev jag så grymt besviken, chokladbollen smakade nämligen bara smör!!! Usch och fy så äckligt, kan tillägga att det bara blev en tugga sen smugglade jag ut den i en servett för jag ville inte såra caféägaren med att gå tillbaka och klaga (Typiskt svenskt), det var mitt värsta chokladbollsminne och jag tänker alltid på det när jag ska äta en chokladboll, men efter den händelsen så har jag bara ätit supergoda chokladbollar!!! Mums!
Det verkar som om chokladbollarna blir ännu godare med Daim. Nu hoppas jag på tur.
Mitt bästa chocklad minne var när jag var i SanFransisco förra sommaren. Då beställde jag in en chocklad milkshake som innehåll, chockladglass-sås-strössel OCH vita chocklad bitar! Jag bara dör så gott det var, ångrar att jag inte tog kort på den.
Jag har aldrig varit en ”fikamänniska” Gillar varken kaffe, te eller fikabröd. Men just chokladbollar har sen jag var barn varit något jag älskar. När jag vill ha något gott framför tv:n kan jag ställa mig och göra en sats med chokladbollar. Här kommer dock mitt värsta minne av chokladbollar. Jag gick i lågstadiet och min klass skulle ha disco i byn sockenstuga. Det hörde till att föräldrarna skulle hjälpa till genom att tex göra chokladbollar, poppa popcorn osv. Vi skulle göra chokladbollar och hade av någon anledning bråttom den dagen. Men vi kom iväg och när sen den första som köpte chokladboll i den lilla kiosken vi hade på discot så spottade den ut den. Det visade sig att mamma hade haft i salt istället för socker. (hon förvarade båda i likadana burkar)
Bästa och värsta chokladbollsminnet var när jag som barn hade födelsedagkalas. Mamma och jag hade dagarna innan bakat och gjort massvis med chokladbollar. kalaset startade och jag kom med en bricka fylld av chokladbollar då kommer en av killarna i klassen och slår till under brickan varpå alla chokladbollar flyger upp i luften. Det regnade chokladbollar i värsta godis/chokladregnet. Alla barn var snabbt framme och försåg sig. Ett roligt kalas som vi fortfarande minns med ett leende på läpparna.
Mitt värsta chokladbolls minne var första dagen i sexan, Det är så här att på våran skola finns det ett så kallat kafé och där kan man köpa det mesta förutom godis osv. Gick fram som inget och bara sa En negerboll tack ! Mannen i kassan tittade ganska så surt på mig och sa Du ska ha klart för dig att i detta kafét finns det fan ingeting som heter NEGERbollar. Sen dess har jag inte sagt negerbollar och använder endast chokladbollar.
Be är underbara och vi har haft de hemma sedan jag var lite.Något jag kan/får göra själv när ingen vuxen är hemma.Kan variera dem mycket i smak och utseende.De absolut godaste är vanliga med pärlsocker på.
Har aldrig smakat chokladbollar med dajm,skulle vara spännande.Har annars smakat mång olika smaker några goda andra smakar inte alls gott.Väntar med spänning på detta.Choklad gör mig go och glad
Mitt största minne jag har av chokladbollar var när jag var 10 år ca.
Jag hade bjudit hem en kamrat efter skolan och vi tänkte passa på att baka medan mina föräldrar var på jobbet.
Döm om våran panik när kakaon var slut, det går nog minst lika bra med Oboy tänkte vi.
Skickade i lika mycket oboy som det skulle vara kakao och lät alla andra indegrienser vara intakta(även sockret).
Sedan gjorde vi en varsin jätteboll och ställde in den i kylen.
När den hade stelnat var det en stor sockerkristall, haha
Det knaprade när man tuggade på den så hård var den.
Vi tryckte i oss hyälften och när mamma kom hem blev hon helt förskräckt, haha
jag kommer aldrig glömma när jag var runt 7 år gammal och det var en tidigt morgon när mamma fyllde år. jag tror klockan inte var mer än sex sju på morgonen och jag vaknade och fick för mig att jag skulle överraska mamma med chokladbollar på hennes födelsedag. jag tvingade upp min två år yngre bror och tillsammans satte vi igång i köket. jag kommer ihåg att vi inte hade alla ingredienser hemma men jag tänkte att det inte gjorde så mycket för de skulle bli goda ändå. (mamma har berättat i efterhand att det var stora smörklumpar i och att de smakade för mycket socker) men mamma låtsades i alla fall bli glad och fick tvinga sig själv att äta en chokladboll för att vi skulle bli glada. jag kommer ihåg hur stolt jag var att vi hade överraskat henne. så gulligt!
Mitt bästa chokladbollminne måste vara när jag är ute på mina klädpartyn med blingo.se och barnen tar på kläderna med sina chokladiga fingrar och mammorna blir helt hysteriska.
Mig gör det inget. Jag tvättar plaggen och kan sedan visa hur fina de fortfarande är när jag tvättat dem. 
Ha en bra helg.
När vi var ute och fikade och sambon beställer en neger boll av kvinnan i kassan som just kom från ngt Afrikanskt land.Dödens pinsamt men han fattade ingenting.När vi satt oss ner så väser jag till honom -Men du måste ju säga chokladboll!! -Varför det jag har alltid sagt negerboll? Ja men kanske inte till någon färgad person!!!Han vänder sig om och -Shit tänkte inte på det.Det belv ett snabbfika vill jag lova.Numera heter det alltid chokladboll
Hej hej är gärna med & tävlar
.
Mitt bästa chokladbollsminne är när man gjorde dem hemma själv när man var yngre. Min storasyster hade ett supergott recept på chokladbollar, de smakade inte alls så som de gjorde när man försökte på egen hand. Speciellt en gång kommer jag ihåg, då var en av mina lillebröder med också.. han var inte gammal, men han ville ha strössel på och skulle rulla dem i det. Han tar istället hela strösselburken och lägger i en chokladboll där i och skakar tills allt strössel och chokladbollen flyger ut, haha. Det var inte roligt att städa, men det var roligt att se!
Håller tummarna, dessa chokladbollar låter ljuvliga! Kram Nathalie
Hej! Här kommer mitt tävlingsbidrag
Det är så här, jag går just nu det tredje året på gymnasiet och varje lunchrast bjuder en kompis i min klass mig på en chokladboll. Dock på ett villkor, han vill alltid misshandla den brutalt medan den fortfarande är i förpackningen. Oftast tar han den i ena handen och slår med andra men andra metoder innebär ofta att den kastas i golvet eller att han kaster den på mig. Han tycker detta är så pass kul att han bjuder mig gärna för att få krossa och mosa den innan jag får äta upp den.
MVH Axel Ornstein
Mitt absolut bästa chokladbollsminne är när jag arbetade på ett stort företag i Sverige och vid hemgång ena dagen stod flera lastpallar med delicatos chokladbollar och en skylt med texten; ”ta gärna med hem och njut!”. Kan säga att det packades ner många askar i min väska den dagen och dagen efter och dagen efter och jag vet inte i hur många dagar. Kändes som om det aldrig skulle ta slut och jag bjöd alla jag kände på fika i flera veckor framöver! Fantastiskt gott, väldigt generöst och ett lyckligt minne på hur lätt man kan muntra upp sin personal!
Det var kul när jag gick i högstadiet i början av 90-talet då skolan hade som ovana att servera oss stackars elever dålig och tråkig skolmat så jag och vänner allt som oftast gick till affären i Anderslöv där vi köpte oss frans-bröd eller frans-bullar där vi tog ut brödet i det och tryckte in chokladbullar med kokos i, jäklar vad gott det var varje gång. Det var som att vinna en miljon på lotto fast bara man ville var att göra sin mage, mätt och belåten.
Det måste vara när sonen hade kalas. Jag hade gjort egna chokladbollar, rullat dom i lagom form och storlek och lagt på lämplig plats. Sedan drog jag ut hela gänget med ungar (ca 8 st) ut i skogen för att leka ”Gissa bajset” (som gick på Bolibompa på den tiden).
Alla ungar var med på leken och först hittade vi harpluttar och sedan något som jag ”trodde” var älgbajs. Jag föreslog att vi skulle smaka för säkerhets skull. Jag trodde ungarna skulle få dåndimpen! Minen i deras ansikten när jag verkligen tog en tugga och funderade på vilken typ av bajs det var…….det var heeeelt obetalbart kan jag säga.
Frågade om det var ngn annan som ville provsmaka och alla ryggade tillbaka med äcklade miner, hahaha, det var hur kul som helst.
När jag till slut avslöjade vad det var så tog det ändå lång tid innan den första ungen verkligen vågade smaka. En kille totalvägrade.
Jag misstänker att alla deras föräldrar fick sig en bra historia till livs när barnen kom hem
Mitt värsta choklad minne var när min mamma fyllde år och jag skulle fixa en överaskningstårta, men jag var bara 7 år gammal, ochh givetvis skulle jag inte fått bakat själv men det var en överaskning så jag gjorde chokladbolls ”smeten” och när jag läste på receptet så visade de sig att jag skrivit en nolla för mycket när det gällde smöretr så istället för 50 g smör skrev jag 500 g smör vilket blev katastrof! De smakade endast smör och jag visste inte vad jag skulle göra så jag lade extra mycket pärlsocker på så de vart hel täckta, och när de alla gästerna smakade mina chokladbollar då, jo då väntade deras smaklöka en överaskning… Så jag sprang där ifrån hehehe
Mitt värsta chokladbollsminne var när jag hade ett party, där vi åt gott och sen gav ut recept – då gav jag ett chokladbollsrecept men hade råkat sagt att man skulle smälta smöret! Nästa gång vi sågs så hade alla provat det där, och det blev helt misslyckat… haha… pinsamt värre.
Mitt värsta chokladbollsminne var när jag bakade tillsammans med min systerdotter.Vi(jag) tyckte att smeten var för tjock och därför hällde jag i ett par dl vatten.Smeten blev mycket bättre och vi rullade bollar som doppades i pärlsockret.När bollarna varit inne i kylen någon timme tog vi ut dem för att provsmaka.Jag har aldrig sett systerdottern lika besviken som den gången.Chokladbollarna var flytande! Kanske får jag turen att kunna gottgöra henne med Chokladbollar Daim.(Slipper ätas med sked)
Hälsning Monika
Mitt härligaste minne som har med chokladbollar att göra är från gymnasiet. På min skola så hade vi ett fik som bjöd på det mesta. Men godis och dylikt var totalförbjudet på alla dagar förutom på fredagarna, till vår stora besvikelse. Men jag minns än idag lyckan som vi kände på fredagarseftermiddagarna när alla sprang till fiket för att äntligen få inhandla en Delicatochokladboll innan mattelektionen! Det var riktig fredagskänsla över den ritualen och det blev en härlig tradition för hela klassen!
Det bästa måste vara när jag köpte en specialchokladboll på julmarknaden i Göteborg – helt underbart god med nötter runtomkring. Tyvärr blev det också mitt värsta minne eftersom mitt blodsocker låg skyhögt dagen efter när jag var hos barnmorskan. Aja det gick ju ner igen.
Jag har en väldigt romantiserad bild av chokladbollar: det var det första jag lärde mig baka helt själv och lade grunden för dagens bakintresse. I början av min chokladbollskarriär hade jag och min vän Lina som tradition att göra en varsin gigantisk chokladboll när vi kom hem från skolan. Nuförtiden arbetar jag på ett bageri, där jag också gör gigantiska chokladbollarna. Den enda skillnaden är att jag inte äter ALLA själv..
Tur det kanske
Mitt bästa chokladbollsminne är när jag överraskade pappa på hans födelsedag med att baka en sats chokladbollar enligt farmors gamla recept (pappas favoritchokladbollar).
Han blev så rörd och glad och sparade dem i kylen i flera veckor för att de skulle räcka riktigt länge!
Vilket mysigt minne!
När jag fyllde 10 år fick jag en jättelåda Delicatos chokladbollar av min storebror. Han hade lyckats ordna en sån som resturangerna beställde. Jag var så lycklig för jag älskade (gör jag fortfarande) dom! Det är ett härligt minne och jag åt så det stod ur öronen på mig! Numera får det räcka med ett litet paket
När jag bodde i Italien blev jag jättesugen på kladdkaka en dag. Köpte allt för att kunna baka den och sa till alla mina kollegor att jag skulle baka en typisk svensk kaka. Serverade kakan och de satt och pillade lite på den och kollade konstigt på den.
En säger: Asså jag tror inte att kakan är klar, den måste in i ugnen igen.
Jag: Nej, den ska vara så.
De andra: Så säger du bara för att skydda dig själv från att du gjorde fel
Första gången jag träffade min storebrors tjej bjöd hon på chokladbollar som hon hade bakat själv.Chokladbollen var tung,stor och hård.Jag försökte bita i den men den gick inte sönder.När tjejen lämnade köket försökte min bror bita i min kaka men han kunde inte äns få bort pärlsockret.
Sällan eller aldrig har jag skrattat så mycket som när min vän berättade denna historia. Sann är den och det var familjens fosterbarn som själv gav upphov till den. Barnet, vuxen idag, kommer från Eritrea och var ute med kompisar och skulle fika. Det fanns säkert mycket att välja på bakom disken men S beställer: ”En broder med mjäll!” Dvs. en chokladboll rullad i kokos!
Man kan ju välja att se på saker i svart eller vitt eller någonstans där emellan!
mitt bästa/sämsta minne av chokladbollar är när jag var liten ca 8 år och jag och min kusin skulle baka chokladbollar, vi hade förberett allting coh gjort klart smeten och allt sen lämna vi den framme för att gå och be mamma ta ner kokoset i skåpet och då lämna vi smeten på bordet och när vi kommer tillbaks så sitter mina två tvillingsmåsyskon emma och malin(fyra år yngre) på bordet helt chokladiga överallt och dom två hade ätit upp nästan all smet själva. mamma frågar dom vad dom gör för något och malin säger då med munnen full och choklad överallt ”det var inte jag, det var emma” sen springer hon och gömmer sig x)
.
sen så har man ju självklart gjort en enda stor chokladboll och tryckt i sig själv, dom första tuggorna var väldigt goda men sen börja man tröttna lite
mitt bästa minne är från gymnasiet då vi hade en kille i klassen som var lite speciell, han hade ingen cp skada eller så men han var inte som alla andra och han var väldigt överviktig. han älskade verkligen chokladbollar och köpte en chokladboll varje dag som han åt när han på rasterna läste harry potter, han köpte chokladbollarna på en kiosk som heter 37 an och en dag hade dom rea på chokladbollar 3 för 10 och så fort lektionen var slut sprang han dit och handlade en hel plastpåse med bollar och när vi frågade vad han hade i påsen när han kom tillbaks så sa han ”inte så mycket bara 3 cola flaskor och 12 chokladbollar” och han var verkligen helt seriös när han sa inte så mycket. x) tyvärr så slutade han på skolan och då var det ingen som längre åt chokladbollar.
mitt bästa/sämsta minne av chokladbollar är när jag var liten ca 8 år och jag och min kusin skulle baka chokladbollar, vi hade förberett allting coh gjort klart smeten och allt sen lämna vi den framme för att gå och be mamma ta ner kokoset i skåpet och då lämna vi smeten på bordet och när vi kommer tillbaks så sitter mina två tvillingsmåsyskon emma och malin(fyra år yngre) på bordet helt chokladiga överallt och dom två hade ätit upp nästan all smet själva. mamma frågar dom vad dom gör för något och malin säger då med munnen full och choklad överallt ”det var inte jag, det var emma” sen springer hon och gömmer sig x) vi hade mist många goda chokladbollar men vi fick ett skratt för livet, älska barn <3
.
sen så har man ju självklart gjort en enda stor chokladboll och tryckt i sig själv, dom första tuggorna var väldigt goda men sen börja man tröttna lite
För några år sedan när jag var ungefär 12-13 år så skulle jag träffa en kille för första gången och sa att han kunde komma hem till mig efter skolan. Jag skulle överraska honom med chokladbollar.. Så jag ställde mig där ganska förkyld och bakade. Jag hade ett svagt minne angående receptet och jag visste att de skulle vara kaffe i… Men istället för bryggt kaffe så slänger jag i själva kaffet, alltså obryggt, pulvrigt kaffe. Märkte inget först för än jag kom på att degen ska vara blötare.. Så jag slänger i bryggt kaffe MED! för att jämna ut kaffe-smaken så sätter jag extra socker men lyckas då ta SALTET. Jag hoppas på det bästa när alla ingredienser var blandade så kom han strax där på. Vi hjälps åt att rulla och precis då så nyser jag, snoriga, sjuka, jag.. NYSER, på alla bollar. Han gick hem precis i detta kaos pga att hans mamma ringde och tur var väl de.. Har aldrig skämts så mycket och dagen där på stod de snoris på mitt skåp.
Har inte bakat chokladbollar sen dess. fy vilken mardröm!
Har en sambo som är helt galen i sötsaker och en dag tröttnade jag på att han alltid äter upp allt i sötsaksväg som vi har hemma och därför gömde jag en hel låda Chokladbollar för att även jag skulle kunna få ta del av dessa godsaker. Förvirrad som jag är glömdes lådan bort och ett par månader senare hittade jag den oätlig
Kommer nog aldrig mer gömma godsaker efter det här. I alla fall inte sött som inte har en lång bäst före dag.
mitt bästa minne av chokladbollar är när min pinsamma pappa ville busa med mig och mina kompisar. vi hade gjort en sats chokladbollar och stallt i kylen för att få dom riktigt goda. under tiden så har tydligen min kära pappa tagit ut dom och pillat in en kaninbajsboll i varje chokladboll! hur äckligt var inte det som tur var så hann jag inte äta någon innan min kompis utbryter, vad i h…vete är det här, det smakar skit, då fatta jag att pappa hade vart i farten igen och innefrån vardagsrummet hörde man massa skratt, kan även nämna att han har bytit ut min gräddkola med choklad på mot harbajs med choklad på gissa att jag blev förbannad då! han är riktigt knäpp men man får många skratt tillsammans med han
Det var när jag gick på kollo som barn, Det var varmt ute och alla var glada. Då kommer två ledare ut med en bricka med ca. 10 chokladbollar på. Jag hade turen att sitta väldigt nära så jag och mina kompisar sprang fram och slet åt oss varsin chokladboll. Jag såg ett litet flin på ledarna men jag brydde mig inte så jag tryckte in hela chokladbollen i munnen. Då kom choken De hade använt vitlökssmör istället för vanligt smör! Det var så sjukt äckligt! Det var mitt värsta chokladbollsminne.
hihi, börjar skratta åt min chokladbollshistoria, bara att tänka på det…
Jag och min kompis var hemma hos henne (hon bodde i radhus), vi var väl runt 10-12-års åldern. Vi tjuvgjorde en massa chokladbollsröra och gjorde två gigantiska bollar till oss och gick upp till hennes rum, sen hörde vi hur hennes föräldrar kom hem, och vi hade ju inte frågat om lov för att göra dessa bollar, så vi bestämde oss för att smita ut på balkongen (1 tr upp) för att äta upp dem och vi åt och åt, tills vi inte orkade mer och ändå var det ju en massa kvar av vardera boll, så vi tyckte det var smart att kasta över dessa rester på hennes grannes altan. En dag senare när vi var hemma hos min kompis så råkade vi se hur hennes granne kom ut med plastpåse på handen och tog upp dessa klumpar, samtidigt som hon hade ett väldans konstigt ansiktsuttryck, misstänker att hon trodde det var bajs som hon plockade upp …. HA, HA, ..hon skulle fått veta att det bara var överblivna chokladbollar!
Håller tummarna att jag vinner dessa goda bollar, ska då åka hem till min kompis och bjuda henne på dessa samtidigt som vi skulle skratta åt vår chokladbollshistoria!
Åh det blir lätt mitt värsta minne.
Mitt gudbarn hade gjort chokladbollar som hon skulle bjuda på. Det vi inte visste var att när vi bet itu dessa ”gobitar” var att i mitten var det en stooor klick smör/margarin. Detta skulle ju ha varit utsmetat i smeten, men icke.
Vi kunde inte spotta ut för då skulle hon bli ledsen så det var bara att tugga och svälja.
Detta gjorde att jag inte kunde äta chokladbollar på flera år!
urk
Chokladbollsminne! Ja, det måste vara när jag som ung, mycket oerfaren barnvakt hade fått förtroendet att ta hand om fyra (!) stycken goa glada ungar! Vad hittar man på med dem? Jo, gör chokladbollar så klart! Alla dessa små fingrar var nere och rörde om i bunken, och plötsligt så behöver en akut gå på toa. Jag springer iväg till toan med denna lilla kissnödiga tjej. De andra barnen ropar: när smeten är klar, vad gör man sedan? Jag svarar: man rullar små bitar av smeten till runda bollar! Det tog lite tid på toan, för lilltjejen var ju inte bara kissnödig, utan också totalt nersölad med chokladbollssmet, som jag försökte få bort…..När jag kommer tillbaka till köket så ligger det tre söta barn på golvet och rullar chokladbollar som just bollar på golvet……..”Du sa ju att vi skulle rulla dem!” Hahaha! Tur att det var lång tid tills föräldrarna skulle komma tillbaka, så jag hann skura både ungar och kök!
Mitt bästa minne är från högstadiet, varje fredag på 10 rasten så sprang hela klassen ned till uppehållsrummet och köpte ”dellibollar”
Känner mig fortfarande som 13 när jag äter en delicatoboll!
Ett roligt, men rätt äckligt minne med chokladbollar var från ett barnkalas i Halloweentider. Barnen var utklädda och hade så roligt. På godisbordet stod en kattlåda med vad som såg ut att vara ”nummer två”. Detta mumsade barnen glatt i sig utav och hade jätteroligt åt hela grejen. Låt mig förklara närmare:
Skoj initiativ dock, glömmer det inte i första taget.
Födelsedagsbarnets föräldrar hade köpt en billig, ny kattlåda. De hade fyllt den med krossade digiestivekex (det ser ut som kattsand), sedan rullat chokladbollar och lagt ut i ”sanden”. De hade to m satt ut en ny (såklart) spade bredvid kattlådan. Det såg verkligen verkligt ut och även om jag visste att det var chokladbollar som barnen åt med förtjusning så vände det sig en aning när jag såg det
Barn är härliga, älskar choklad, gillar vara med i köket och baka, äta deg. Tur att chokladbollar passar så bra att smaska direkt ur bunken. Ärligt talat, det gör jag med….hihi. Sen får vi städa och blaska med vatten. Superkul dag med barnen.
Pingback: 13 november sista dagen att tävla om chokladbollar från Delicato! | Matmammans Blogg
Chokladbollsminnet jag har är på något sätt både det bästa och det värsta på samma gång… jag jobbade för några år sedan extra på ett bageri i min stad. Deras kännetecken var att alltid vara störst på bakverk och bullar, och då inte sort-mässigt utan själva storkelen på varje enskild kaka/bakelse/semla…(som vi förresten inte ska tala om – skulle gott ha räckt till en hel familj på fyra pers.). Givetvis var också chokladbollarna riktiga mastodonter. Så klart man trivdes där eftersom det var fritt valt i kakdisken vid alla fikastunder och lunchraster!!
Tror bollarna skulle väga nån stans mellan 80 och 90 gram. Ni förstår alla hur man kände sig där med hinkar på rad, ett stick (plåtvagn med plats för 10-15 stora plåtar) och uppmaningen: KÖR HÅRT!!
Det som var lite sämre… jobbigare, var dagarna då man skulle rulla alla dessa frestelser. Och då handlade det inte om en liten bunke på en liter utan det var tiolitershinkar som bars fram från kylrummet. Vi fick varsin hink, en våg och stora plåtar med kokos och pärlsocker på och därefter var bolltillverkningen så att säga i rullning…
Jo, jag kan fortfarande ta mig en chokladboll, men det ska vara de lite mindre!
Mitt värsta chokladbollsminne var när jag var och fikade på ett café i en stad i Mellansverige med en kompis som kommer från Kenya. När vi kliver in på caféet så märker vi att biträdet skyndar, ja nästan springer fram till en plats vid disken och vänder på en skylt! Vi ser sedan att det var vid chokladbollarna, så vi frågade naturligtvis vad hon gjorde men hon sa -ingenting, hon har nu börjat få en högröd ton i ansiktet. Min kompis sa vänd på skylten där det nu står Chokladbollar, och när hon vänder på skylten så står det Negerbollar! Min kompis och jag bara tittar på varandra och vet inte om vi ska skratta eller gråta!
Västa minnet är nån gång man varit på kalas och fått chokladbollar gjorda på margarin (speciellt billigt margarin ) jag håller på at kräkas varje gång. Smör måste det bara vara
Detta vore en toppenbra vinst eftersom maken snart fyller 40!
Jag är gärna med!
Måste berätta om en händelse min vän berättade för mig gällande chokladbollar:
Hon och hennes syster gjorde chokladbollar samtidigt som deras mamma stod och stekte en stor sats köttbullar. När chokladbollarna var rullade så tyckte de att de skulle ”busa” med sin mamma och lade en chokladboll utan strössel på bland köttbullarna för att få se en förvånad min vid middagen. Det de då inte tänkte på var att chokladbollen smälte och gav en ”härlig” chokladsmak till alla köttbullar. Om detta uppskattades eller inte kommer jag inte ihåg men de gjorde inte om det…
Har länkat.
http://care69.blogspot.com/2011/11/13-nov-vinn-chokladbollar-daim-inside.html
care69(at)live.se
Mitt värsta chokladbolls minne var när min flicka skulle firas på dagis och jag hade rullat ca 40 chokladbollar. Tar tallriken och ska ställa in då i kylen när jag lyckas snubbla på mattkanten och det flyger chokladbollar och pärlsocker i hela köket. Inte roligt kan jag säja, det blev bara till att ställa sig och göra nya
Hoppas på turen att få chansen att smaka dessa godbitar
Kram Linda
Det måste vara när min lillasyster, då ungefär 10 år, skulle göra chokladbollar men sockret var slut… Som ”tur” var hittade hon farinsocker i skafferiet och satte sådant istället i ”rätt” mängd. Socker som socker, tyckte hon den gången. Det tyckte hon inte senare och ingen annan heller.
Stackars mamma fick en utskällning för att hon hade så ”dumma saker med dumma namn i skafferiet…”
När jag gick på lågstadiet hade jag en bästis som hette Anna. Hon var väldigt hårt hållen hemma dessutom var hennes föräldrar mycket sparsamma. Anna älskade chokladbollar men det hörde inte till vanligheterna att hon fick baka eller bjuda vänner om det så fanns. Det resulterade i att Anna snabbt bakade i smyg och gömde ”gobitarna” längst ned i kylskåpet bakom de andra matvarorna. En dag då hennes mamma var ute på ett ärende smög jag och Anna in i köket och skulle smaka på hennes nybakade chokladbollar. Jag pinade i mig en. Det var stora smörklumpar i dem . Den äckligaste chkladbollen jag någonsin ätit. Det var som att ta en stor klick från smörpaketet. Anna hade haft bråttom! Dock höll jag en god min..
Under terminen i Jerusalem provade jag alla konditorier jag hittade. Så grymt besviken har jag då aldrig blivit. Det såg jättesmaskigt ut, men var torrt och smaklöst. Chokladbollarna hade stora mandelbitar i chokladlagret och mandeln var god. Men då kunde jag ju köpt en påse mandel! I fortsättningen blev det apfelstrudel som var jättegod.
Jag är Mormor,älskar att vara det,men det är 80 mil till mina barnbarn och ibland uppstår lite problem , då vi umgås för sällan !
Glad i hågen kommer alltså mormor med Chokladbollar till 3årskalaset Stor Fest men ingen blir glad ,bara en Mormor som bor ända i Hälsingland kan rulla Chokladbollar i Kokos och kalla dem för ”Negerbollar”
Chockladbollar från Delicato skulle förhoppningsvis göra susen och av Mormor uppskattas till tusen !
Mitt värsta och bästa chokladbollsminne inföll sommaren 1993. En kompis till pappa hade hjälpt en finsk man med ett grävjobb. Denne finländare hade på outgrundliga vägar kommit över ett stort parti Delicatobakverk och när det var dags att göra rätt för sig frågade finnen min pappas kompis om han ville ha ”petalt i hempränt eller såkladbollar”. Gissa vad Leffe valde?? Givetvis, han fick källaren fylld med chokladbollar!!
Leffe delade mer än gärna med sig av bakverken och den sommaren åt vi barn chokladbollar till frukost middag OCH kvällsmat!
Vi gjorde chokladbollar hos mormor och kollade återigen inte skålarna som stod på vasken så väl. Nog fasen hade mormor återigen hällt lite diskmedel på botten, som skulle lösa upp matbeläggningar. Vi hade råkat ut för samma sak en gång innan.Det syntes inte i skålen om man hade bråttom som vi ungar hade. Havregryn och smör gled riktigt bra och det var snabbt gjort de där chokladbollarna. MEN HUR SMAKADE DE? DISKMEDEL!
mitt värsta chokladbolls minne är när jag var runt 17 år och bodde i jönköping. jag och mina kompisar hade bakat chokladbollar att smaska på. samma dag hade även min kompis mamma gjort köttbullar. så ja va tror ni dom gör ?? dom tar en köttbulle och rullar i pärlsocker och lägger på chokladbollsfatet. självklart får jag köttbullschokladbollen. haha, fan va de smaka illa! köttbulle med pärlsocker. dessa chokladbollar som man kan vinna smakar mycket bättre tror jag allt
kan jue även ge med två bonus tips om hur man får chokladbollar att smaka godare
man kör smeten i en matberedare så alla havregrynen hackas sönder. då smakar dom precis som på kaffen. och det andra tipset är att man kan ha i lite mjölk istället för kaffe. super gott
Det var när jag var 10 år och blev bjuden på Radio kaka av min moster. Kokosfettet måste ha varit typ 200 år gammalt
Fniss…
Usch ja, jag har ett hemskt minne som gjorde att jag inte kunde äta chokladbollar på många år. När min syster gick i förskola så filmande pedagogerna när de bakade chokladbollar. Det var ingen vacker syn. Man snorade, hostade, åt och spottade ut, delade med varandra av den utspottade chokladbollsgeggan och sen tadaa; färdiga chokladbollar, varsågod att smaka. Jag ryser fortfarande av bara tanken!
//Lina
iamraur@gmail.com
När jag var liten simmade jag och en gång i veckan och varje gång fick jag en tia till att använda att lägga i skåpet i omklädningsrummet. Efter simningen fick jag ganska ofta använda tian till att köpa något i badetskiosk och höjden av lycka var de gånger det fanns chokladbollar att köpa
Hej!
Alla vi som läser Magdalena Graafs blogg har kanske minne av det, som hon fick tips om av Suzette till Halloween och berättade med bild och text så tjusigt den 4nov. Den där kattlådan med krossade Digestivekex ( kattsand) som är så trovärdig med chokladbollar utrullade till kattskit. Den kommer göra succé på många ställen sen Magdalena berättade om den! Kolla bloggen själv och se så naturtroget det kan bli! Den har satt skräck i både släkt och grannar många år hos oss sen vi var barn och vi har fått oss många garv. Den är oslagbar men tyvärr alltför känd nu sen Maggan skrev om den! Hihihi!
http://magdalenagraaf.se/2011/11/page/7/
Av ren artighet har jag pinat i mig en chokladboll som bara genom att se på drog ner min aptit. Chokladboll är förresten inte rätt ord, snarare talgboll eftersom den saknade kakao och mycket annat. Det var laktosfritt margarin, havregryn och minimalt med socker. Ville inte såra personen som gjort dem så jag åt och led. Jag mår illa bara av att skriva om dem:(
Det enda positiva var att den hemska bollen var ganska liten;)
Det här måste ha hänt under högstadiet. Jag älskar sötsaker, vilket min syster känner till. Jag satt som vanligt och pluggade när hon och hennes kompis ropade på mig från köket – de hade gjort chokladbollar. Jag släppte allt jag hade för händer och rusade ned för trappan. På fatet låg minst ett dussin feta, underbara chokladbollar. Trodde jag. När jag tog ett bett kände jag direkt att någonting inte stämde, det smakade konstigt. Lite salt.
Det tog mig ett ögonblick att inse att chokladbollen var fylld med kaviar! När jag tittade upp stod min syster och kompisen där och hånflinade. Behöver jag ens säga att jag blev rejält besviken?
mitt bästa chokladbollsminne är första gången jag åt en delicato chokladboll, den var sååå jättegod, Och den är fortfarande min favorit köpekaka! är nyfiken på om chokladbollar med daim är så god så den kan bli en ny favorit.
När jag började få åka in still Stockholm för att shoppa hade jag inte direkt mycket pengar att handa för. Men jag fick givetvis så pass av mina föräldrar att det skulle räcka även till lunch. Det fanns en godisaffär på Kungsgatan som sålde 10st Delikatobollar för x-antal kronor (minns inte hur mycket) och det var billigar än att köpa lunch på stan i alla fall:) Sedan blev det en ”i stället för lunch grej” och jag var faktiskt alltid sugen på dessa när jag var där inne. Jag kan än i dag inte åka in till Stockholm utan att köpa en Delikatoboll – men det får räcka men en!
Jag var kanske 7 och jag och en kompis skulle baka chokladbollar men så fanns det inte ingredienser så vi skulle mixa lite som vi kände (coolt att kunna utan recept liksom). Men det blev kaos. En brun vattnig röra med olika klumpar och corn flakes vill jag minnas att vi fick till. Efter det använder jag alltid recept. Jag tycker att jag är värd att smaka en delicatoboll istället! Lovar att de är mycket godare.
Min son har aldrig varit särskilt intresserad av godis men chokladbollar däremot.I många år var han på Kollo några veckor på sommaren, varje år kom han hem med det mesta av fickpengen kvar för det fanns inget han gillade. Men så när barnen blev äldre utökades utbudet, bland annat fanns det äntligen CHOKLADBOLLAR! Då hade han köpt så många att han hade t.o.m med sig hem.De hade ju blivit lite svettiga,kladdiga att förvaras i ett varmt rum och i en ännu varmare buss på hemresan.Så till slut var tvungen att slänga några:-((
jag gjorde cholkad bollar på hunddagiset trofast tog jag i fel såg inte att det var salt i stället för socker för det är så lika våra hundar fickäta upp våra choklad bollar
Hundarna tyckte säkert det smakade smaskens ändå
Tyvärr är tävlingen avslutad, men det var en riktigt kul chokladbollshistoria! Tack för den! Måste vara mysigt att jobba på hunddagis förresten! 